Litiumboken kapitel 14

14. Litium en del av helheten

Det finns många som mår dåligt idag, men som sjukvården inte alltid kan bota. Förutom våra ”folksjukdomar” cancer, hjärtkärlsjukdomar, mag-tarmproblem, benskörhet och diabetes finns det många personer med diagnoser relaterade till beteendet och nervsystemet.

Även om man kommit väldigt långt inom den medicinska vetenskapen är det fortfarande mycket man inte vet när det gäller vad som bygger hälsa och förhindrar att vi blir sjuka. Det vi behöver få i oss är inte bara de rent essentiella ämnena som har en klart bevisad nödvändig funktion. Det är bland annat också frågan om en rad ”balansämnen”. Syftet med den här boken var att visa på att litium är ett mycket viktigt sådant – kanske det viktigaste.

Det finns dock inga mirakelmedel – medicinens gordiska knut – som på ett enkelt sätt botar allt. Litium ingår i ett samspel med allt annat vi får i oss via det vi äter och dricker, och den miljö vi lever i. Det hela är mycket komplext, och det vi vet med säkerhet är att det finns betydligt mer att utforska än vad vi vet idag.

Då det mesta hänger ihop när det gäller kroppens funktioner är det ibland svårt att avgöra vad som egentligen är grundorsaken till ett symptom. Ser vi på hjärtinfarkt så är sjukdomen beroende av en rad olika faktorer som samverkar, vilket beskrivits tidigare. Samma sak gäller benskörhet och alla andra sjukdomar. Det är av den anledningen man
t ex kan hitta studier som visar att ett tillskott på kalcium, D-vitamin, K-vitamin eller litium var för sig kan minska risken för benskörhet. Men också att fysisk aktivitet och mat som inte försurar kroppen har positiva effekter. Om vi inte har ”allt på plats” ökar risken för sköra ben. Låga nivåer av någon viktig faktor gör att processer fungerar sämre. Vi blir inte akut sjuka, men det är bara en tidsfråga innan symptom uppkommer.

Vad boken visar är att litium är ett mycket speciellt ämne som kan påverka många processer i cellerna, men utan någon tydlig essentiell funktion. Det verkar mer vara ett smörjmedel, eller kanske en stötdämpare, som ser till att vissa processer fungerar mer balanserat. Man kan därför lite vårdslöst likna brist på litium vid att köra en bil som inte har några stötdämpare. Det är ju motor, växellåda, styrsystem och hjulen, samt givetvis drivmedel, som gör att bilen tar sig framåt – de essentiella funktionerna. För det behövs inga stötdämpare. Problemet är bara att färden blir lite stötig och obekväm. Och ju fortare man kör och ju gropigare vägen är desto större blir problemet. Tillslut kommer bilen också att gå sönder. En bil med bra stötdämpning är givetvis betydligt bekvämare att åka i, tål högre farter och håller längre.

Den kanske viktigaste funktionen för litium är att balansera de finstämda processerna i hjärnan och immunsystemet, samt dess nervskyddande effekt. De har i sin tur implikation på en rad sjukdomar som har att göra med hur vi mår rent mentalt och med neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers. Men också med de sjukdomar där ett överaktivt immunsystem har betydelse, såsom kardiovaskulära- och autoimmuna sjukdomar.

När det gäller litiums betydelse för glukosmetabolismen finns det fortfararande mycket att utforska. Förvånansvärt lite finns redovisat i den vetenskapliga litteraturen, men de studier som finns redovisade i den här boken visar tydligt på att litium kan stabilisera blodsockret.

Ser vi på benskörhet så är det en komplex sjukdom där som sagt många faktorer kan påverka förloppet. Hur stor roll litium har är mycket svårt att säga, men utifrån de studier som redovisats här finns det både teoretiska och kliniska belägg för att ett tillskott skulle kunna ha positiva effekter.

Cancer är ett ännu mer komplext område där litium verkar kunna minska risken för en del tumörer genom sin hämmande effekt på GSK3. Av den anledningen finns det många läkemedelsbolag som försöker ta fram specifika GSK3-hämare. Betydligt mer forskning görs kring dessa syntetiska hämmare än på att utröna hur den naturliga GSK3-hämaren litium kan minska risken för cancer. Allt är dock inte så enkelt då det också visat sig att en för kraftig hämning av GSK3 är associerad med vissa tumörer.

Förutom sin balanserande funktion på olika processer verkar litium också ha en helt annan funktion genom sin förmåga att skydda cellerna mot vissa giftiga metaller. Det är också ett område där betydligt mer forskning behöver göras. Att litium kan ersätta aluminium, och därmed bryta upp skadliga korsbindningar i biologisk vävnad, har man vetat länge, men det finns bara några fåtal studier som visar på hur detta kan påverka celler och cellfunktionen. Ännu färre studier finns när det gäller kadmium, men den i boken beskrivna studien av Al-Azemi och medarbetare visar tydligt på litiums positiva effekter när det gäller att minska kadmiums skadliga effekter. Hur är det ingen som riktigt vet. Det finns dock en studie från 2013 som tyder på att det åter är frågan om effekter på aktiviteten av GSK3.(ref 1)

Något förmodligen mycket unikt som tas upp i boken när det gäller litium är dess förmåga att aktivt föras över från mor till barn under fosterstadiet, och ansamlas i de organ och celler där det bäst behövs. Litiumbrist kan därför maskeras i flera generationer. Några studier på människor som visar det finns inte, men de studier på råttor som redovisats i boken tyder på det. Överskott på litium verkar också kunna lagras i benvävnaden, enligt de studier som Patt och Pickett gjort.

Ju mer vi stressar, eller äter för ensidigt, desto större risk är det att vi blir sjuka. Även om litiumbrist inte är grundorsaken till många av dagens sjukdomar så är risken att få dem förmodligen större vid lågt intag.

Några studier som bevisar det finns inte. Att göra sådana är mycket svårt. De enda studier vi har, varav ett flertal redovisats i boken, är de biokemiska studierna som visar på de processer där litium kan vara med och påverka. Vad dessa visar är att litium har en roll i att både direkt hämma enzymet GSK3, men också indirekt via enzymet Akt som är en del i PI- och Wnt-reaktionsvägarna. Vi vet också att GSK3 fyller en viktiga funktioner när det är aktivt. Det gäller bland annat vårt immunsystem. Men skulle GSK3 hela tiden vara aktivt ”skenar” immunsystemet. Det viktiga är att ha en balans mellan aktivt och inaktivt GSK3.

Vi har också en rad djurstudier och epidemiologiska studier där man sett hur djur och människor mår i förhållande till mängden litium de får via vatten och föda. Bara dessa borde få myndigheterna att få upp ögonen.

Med dagens etablerade sätt att värdera information är dessa studier inte så mycket värda. Det gäller att visa på direkt orsak och verkan, så kallade kausalsamband. Kastar man en sten på en fönsterruta och den går sönder beror det med största sannolikhet på stenen. Några sådana samband finns inte för litium. Det närmaste vi kan komma ett sådant kliniskt samband är litium i högdos vid behandling av bipolär sjukdom. Men där finns egentligen inte heller ett sådant, eftersom vi inte vet varför vi har effekt, och alla med diagnosen svarar inte heller på behandlingen.

Det borde dock stå klart för alla som läst den här boken att det finns mycket som talar för att litium är ett viktigt ämne för vår hälsa. Trots det behövs betydligt mer forskning för att verkligen bevisa att så är fallet. Det är dels frågan om befolkningsstudier, men kanske främst kliniska studier där man ger ett extra tillskott av litium och sedan följer dessa personer under någon månad, men också under många år, beroende på vad man vill studera.

När det gäller det mentala välmående så visade Schrauzer att det räckte med några veckors tillskott av litium för att se positiva resultat. Men ska vi studera litiums förmåga att förebygga kardiovaskulära sjukdomar, benskörhet eller cancer krävs att man följer försökspersonerna under flera decennier. Samma sak gäller givetvis också om man vill visa att ett litiumtillskott förlänger livet.

Referenser

  1. Park CH et al, Serine 9 and tyrosine 216 phosphorylation of GSK-3β differentially regulates autophagy in acquired cadmium resistance. Toxicol Sci. 2013 Oct ;135(2):380-9
Annonser
Standard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s